Varit väldigt dålig på blogga... Inaktiv två månader = vår underbara Novali två månader gammal ;)
Senaste månaderna har nästan bara handlat om vår dotter Novali Saga Viola Pettersson och att få vardagen att fungera och rulla på med den här otroliga omställningen! Men det har gått över förväntan, ta i trä men trodde verkligen inte det skulle vara så här pass lätt ändå! Om man går in med inställningen att det nu blir hard work och det uteblir så blir man ju väldigt positivt överraskad :)
Snörvlan ligger nu o sover på golvet, underbara lilla knytet som idag har varit hos läkarn för första undersökningen som gick hur bra som helst! Redan i magen följde hon alla kurvor, och det fortsätter hon så bra med även nu! :)
(När hon vaknar ska vi göra hand o fotavtryck i lera som hon fick av sin faster Hanna i julklapp!)
Måste säga att ja är så glad för alla mina underbara vänner som ja samlat på mig genom åren! Var så säker på att det skulle bli väldigt ensamt att va gravid och bli mamma första tiden, men så har det inte varit ett dugg! Ni finns där hela tiden och verkligen vill dela den här upplevelsen med mig och Johan och det betyder enormt mycket!! Älskar er så! :)
Vet många som "bara" klarar av att ha sin pojkvän, men jag har ju inte varit, och kommer nog aldrig bli sån, att det räcker för mig. Mina vänner har betytt så otroligt mycket med, så det känns så skitbra helt enkelt att just ha er runtomkring mig o min lilla familj !! :)
Varje dag med Novali är en ny upplevelse just nu. Det går så otroligt fort, från det lilla knytet vi fick med hem dagen efter förlossningen, till det hon är idag bara två månader senare! Ler, nyfiken, jättestadig i nacken, sover hela nättena, "pratar"... Herregud att det går så fort!!! Både roligt och lite skrämmande...
Nåt som är sjukt med, är att jag idag faktiskt kan titta på min gravid mage och tycka att den var väldigt fin! Men för några månader sen kunde jag knappt vänta med att bli av med den! Haha, sjukt!!
Även förlossningen, som faan var smärtsam (fast ja tydligen hade en rätt snabb o bra en...?!) kan jag idag tänka "Men det var ju BARA en dag av mitt liv..." Och då fast det var den smärtsammaste upplevelsen jag nånsin varit med om... Ååå vad jag beundrar ALLA kvinnor som nånsin fött barn, att vi bara minuter efter detta kan stå på benen och hålla våra små liv!!! Det är helt otroligt faktiskt!!! (och att vi sen kan tänka oss att gå igenom det ännu en gång... o kanske ännu en...?!)
Nej nu har jag larvat klart här framför datorn, Novali börjar vakna till så nu är det dax för mat och mys!! :)
